Sedan har vi ju det här med gymnasievalet... Först är det ju bra om man vet ungefär vad man kan tänka sig att arbeta som i framtiden. Jag funderar på något inom juridiken, kanske på FN? Eller som sportjournalist/krönikör. Eller ärligt talat vafan vet jag?! Jag är 15 år och står inför mitt livs största och viktigaste val! Visst, alla säger att man kan ändra sig osv, men varför ta den långa vägen om man kan ta den korta liksom?

Program var det nu ja, vilket ska jag välja? Humastiska - jag vill jobba utomlands + språk är viktigt, samhällsprogrammet - bred linje + finns på skolor som intresserar mig, ekonomiprogrammet - man kan ha juridik som inriktning + jag kanske vill bli egenföretagare. Det finns plus på alla, men även minus på alla, dock har jag (efter många om och men) antagligen kommit fram till att jag ska gå samhällsprogrammet. Är ändå inte alls säker...

Skola dårå. Om jag ska gå samhällsprogrammet så väljer jag mellan Johannes Hedberg och Campeon. Det jobbiga är att jag gärna skulle vilja gå på båda två! Men det går ju inte, jag måste välja och jag har knappt någon aning. Fast jag tror att det lutar åt Campeon (ska dit på tisdag så får se om det känns rätt då, har redan skuggat elev på Johannes Hedberg), men som sagt egentligen har jag ingen aning!

Över till de andra panikerna, skidresan. Ja, visst ska det bli väldigt roligt att åka skidor för första gången! Men jag är en mycket oerfaren åkare (har endast åkt på Vallåsen 2 gr, räknas det ens?) och vill inte bryta några ben eller förfrysa vilket inte känns så omöjligt med min dåliga blodcirkulation. Med tanke på vädret hade jag nog hellre spenderat tiden på en strand (okej där ljög jag, är hellre poolen) i ett varmt land.

Nationella proven: hemskt, hemskt, hemskt! Kanske inte så svårt, men iom att jag har så himla hög press på mig själv känns det som att jag kommer att få total blackout när jag väl sitter där med provet framför ögonen med pennan i högsta hugg. 
Detsamma gäller slutbetygen, jag har alldeles för hög press på mig själv. Jag vet att jag inte har dåliga betyg (eller, det beror ju självklart på vem man jämför med!), ändå kan jag sitta i min ensamhet och böla för ett som för mig är ett dåligt resultat. Är typ hundra på att om jag inte hade haft sån press hade mina betyg varit bättre, framför allt i engelska och matte.

Okej, detta blev långt och jag beundrar dig som orkat läsa alltihop! Jag själv är för lat för att läsa igenom det...

Imorgon blir det gympa och sedan en joggingrunda och litta plugg.